Elestorps Gård

En blogg om det dagliga livet på en skånsk gård


Lämna en kommentar

Varför välja svenskproducerat?

kanada 691

kanada 692

Vi var i Kanada i somras, och det vi såg och hörde där på en av de stora köttproducenternas gårdar räcker för att aldrig någonsin äta en importerad köttbit. Det här gäller inte bara Kanada, det gäller även USA och Sydamerika.

Just den gården vi var på hade 4 feedlots, där det totalt fick plats 144 000 stutar (kastrerade tjurar)och kvigor, de flesta angus/-korsningar. Tjurar vill man inte ha, för skaderiskerna är för stora när man packar ihop mellan 150 och 250 djur i sådana här små fållor. Där bor de i ur och skur, sommar som vinter, 3-4 månader innan de går till slakt. Eftersom de är kastrerade växer de långsammare, alltså ger man extra hormoner. Eftersom de är så många, får de antibiotika i fodret, annars hade många fler dött. De sista veckorna är de väldigt feta, och då ges steroider  som omvandlar en del av fettet till muskler, köttutbytet blir 2 % större. Just den här ranchen hade slakteriet nära och de flesta djuren åkte bara några mil, men när vi var där, höll de på att serva sina lastbilar för att köra ett dygn till ett slakteri i norra USA.

Det är så djuren har det, visst låter det som god djurhållning (inte)? Då tar vi miljöbiten. Har ju redan nämnt transportbiten för djuren. Till just den här gården gick 10 lastbilar per dag enbart med foder, fodret körs ut med lastbil, och grävskopor kördes inne bland djuren för att skrapa ihop den enorma mängd gödsel till en stor hög i mitten. När sedan djuren gick till slakt, kördes gödseln därifrån och till någon växtodlare, där den låg i högar på åkrarna. Observera att marken inte är hårdgjord, djuren står på grusbacke. Hela anläggningen lutade, och i nerkanten hade de grävt en damm som samlade upp urin och gödselvatten. Det pumpades sedan ut på åkrarna. Hade en svensk köttproducent ens tänkt tanken hade vederbörande åkt in för grovt miljöbrott. Eftersom foderstaten till 85-90 % består av kraftfoder är de här djuren värsta tänkbara ”miljöbovar”.

Och du som tror att ”natur-kött” från något sydamerikanskt land verkligen har något med naturlig uppväxt att göra, glöm det!  De går och betar i flera år på skövlad regnskogs-mark och får sedan samma behandling som sina kanadensiska gelikar. Och glöm inte transporten till Sverige. Hur i hela friden kan någon få för sig att ens tänka tanken att importera sån här skit, och blanda in natur och selected i namnet på den hormon/steroid-behandlade köttklump man håller i sin hand. Vore bättre det såldes på apoteket, borde passa män som vill ha lite mer manlighet och muskler och kanske är förkyld.
För er som inte visste så är svenska djurbönder bäst i världen på att föda upp antibiotikafritt. Inget annat land använder så lite antibiotika. Det räcker att gå över sundet för att den siffran ska stiga med många många procent. Och det gör även risken att få salmonella. Svenskarna är världsbäst även här. 4000 svenskar smittas varje år av salmonella, av dem 15 % här i Sverige, dvs 600. Dessa 600 smittas till största delen av importerade livsmedel.

Konsumenten kan köpa ett mycket bättre kött som är svenskproducerat. Men här ska slakterierna ha en känga. De måste lära sig att selektera köttet, så att kunde själv kan få välja vad han/hon vill ha.
Vill du vara säker på att få ett förstklassigt kött, där djuren stått i fokus under sin levnad, är garanterat fritt från tillsatser, boka en köttlåda direkt från producenten!

 

Annonser

God mat!

Lämna en kommentar

God mat!

Häromdagen hittade jag en lergryta i Nettos reklamblad. En sån måste vi ha sa jag och införskaffade en. Den var min bästa vän i köket för 25 år sen (kan vara ännu längre). Den var lerfärgad och hette något tyskt, Schl… nånting tror jag. Den sprack och gick i graven, och jag glömde bort den. Men nu står en ny, skinande vit, med glacerad botten (måste vara lättare att hålla ren) i ugnen. I dag är den fylld med grönsaker, kryddor, vitlök, öl och en bog från en av våra fina tjurar. I kväll vankas pulled beef. Det doftar himmelskt redan.


Lämna en kommentar

Nya småttingar i stallet

Resultatet av semineringarna i februari börjar nu dyka upp. Samtliga kvigor som hade en bra brunst seminerades en gång, sedan fick vår belted Galloway-tjur göra ”sitt” på de som inte tog sig. Redan 2 november kom de första, det blev 2 st små flickor efter den danska wagyu-tjuren Shogun. Stolt mamma är ”Illbatting 528”, som jag också ”gjort”. Hon har semintjuren Nibbe av Bäck till pappa, angus, och 457 till mamma, som var renrasig simmental. Hon passade på att kalva när vi inte hade koll i kameran, men skötte sig med den äran. Sedan har det rullat på, totalt 4 st wagyu har det blivit, 2 belted och en tjur efter danska angus-tjuren Sören. Mamma till honom är Sara 435, som på 4 semineringar fått 4 tjurkalvar. Fertil, snäll, med bra brunster, kunde vi inte fått en kviga denna gång? Nu kommer nästa ”gäng” den 6/12, spännande.
bild 1